När jag började blogga 2008, var min kunskap om bild och text nästan obefintlig. Min kunskap om att ha en egen webbsida och tekniken bakom helt obefintlig. Och min kunskap om allt man bör veta för att kunna jobba professionellt i denna branschen ännu mindre. Å andra sidan, det var ju inte därför jag började blogga.
Som med nästan alla mina intressen börjar det som en hobby. Om man råkar vara mig, är intresse för hobbyn så stor, att de ofta leder till att det blir ett jobb. Ett jobb som kräver att du hela tiden är villig att lära dig mer och vad som behövs. Jag skulle gissa att jag har lagt mer tid på att googla lösningar vad gäller både blogg, foto och sociala medier än vad jag lagt på att skriva inlägg. Just nu finns det här cirka 1 500 inlägg. You do the math :). Här om dagen trillade jag på en citat som verkligen fastnade hos mig. Kanske just för att jag lägger så oerhört mycket tid på alla mina hobbys.
”A winner is a dreamer that never gave up”.
Fyra år in i bloggandet fick jag mitt första lilla pris. Veckans blogg på Scyskanner. Det kändes fint. Året därpå fick jag en bekräftelse till. En av Sveriges bästa resebloggar enligt Super Saver Travel. Så efter att ha bloggat i sju år, började små önskemål dyka upp. Kanske för att jag behövde något som höll mig kvar. Min första önskning var att jag skulle bli inbjuden till en pressresa. Och 2014 hände det.
En delvis pressresa till Umbrien i Italien. Man fick betala en del själv. Men vad gjorde det. Mål uppnått. Resa och blogga. Men det var också då jag insåg, hur mycket jobb de här resorna är. Att blogga är inte bara att blogga och skriva lite. Det tvingade mig att fördjupa mig ännu mer i allt som en blogg faktiskt innebär och alla hattar man måste bära.
ATT BLOGGA HAR LÄRT MIG ALLT DET HÄR
1. WORDPRESS | Detta stora webbsideverktyg
Att börja blogga med gratisversionen av WordPress är egentligen inte svårt. Man behöver bara lite tid för att förstå hur allt går till och hur man publicerar ett inlägg. Det är först när man skaffar egen domän som det blir lite mer klurigt. Det är design, köpa eller välja gratisversion. Vilka tillägg behöver man. Hur ändrar man på saker som man tycker är fel. Ja, det är en helt annan värld. Första åren använde jag mig av gratisdesign som wordpress hade.
Men så hamnade jag åter där, att jag vill ha något som WordPress inte hade. Jag hittade en kille som var jätteduktig på WordPress som designade sidan precis som jag ville ha den. Nästan. Det blev en dyr historia och jag behöll bara designen mindre än ett år. Sedan började jag designa själv. Jag köpte en design som jag jobbade med själv och det är den jag har idag. Jag har vågat ändra design minst fyra gånger. Idag skulle jag kunna bygga sidor till andra, men väljer att låta bli :).
2. PLUGIN | Små ”appar”, tilläggg i wordpress
Plugin, eller tillägg, är som appar för wordpress. De ger dig funktioner som ditt bloggtema kanske inte har. Men, man vet aldrig om tillägget är kompatibelt med temat, och saker kan gå fel och har gått fel. Så man får försöka installera med försiktighet. För i motsats till i mobilen, så kan ett plugin påverka hela ens tema. Och ibland får man testa många tillägg innan man hittar det som gör exakt det man vill.
3. DOMÄN | Ha en egen
”Ett domännamn är en blandning av en adress och en identitet på internet. Domännamnet är det du skriver in i din webbläsare för att komma till webbplatsen du har”. Oftast så ligger din domän under ett webbhotell som wordpress eller one. Och du har då deras domän som ”förnamn”. Jag bestämde mig tidigt för att jag ville ha en helt egen adress och så blev det. Tack och lov hittade jag ett webbhotell, Easywebbhotell, där jag fick den absolut bästa hjälpen med att installera wordpress och koppla ihop den med domänen. Kan varmt rekommendera deras webbhotell och tjänster, Cloud Concepts.
4. SYSTEMKAMERA | Ta bilder med en ”riktig” kamera
Jag har alltid varit lite rädd för systemkameror. Åtminstone den tekniska biten av dem. Jag är väldigt dålig på siffror och livrädd för alla siffror på både systemkamera och objektiv. Så jag använde länge en då superbra Olympus Zoom-kamera med ett 30 gånger analogt zoomobjektiv. Bara några år in på bloggandet kände jag att det var dags att stiga över på andra sidan. 2012 fick jag i födelsedagspresent av mannen en Nikon D3100 med ett zoomobjektiv.
Idag har jag uppdaterat till nästa modell av samma kamera säkert fem gånger. Och ja, jag är fortfarande lite rädd för siffror. Min hjärna kan inte hantera dem. Så när jag har lite tid på mig på vissa jobb, använder jag faktiskt auto-läget. Och vet ni vad, det handlar om att man ser bilden, inte hur man tar den. Jag har också gått otaliga workshops för att lära mig hantera kameran, men jag är inte riktigt framme än.
5. PHOTOSHOP & LIGHTROOM | Redigera bilder
När jag började blogga, hade jag knappt förstått vad Photoshop och Lightroom var i Adobes paket. Jag hittade ett litet program som hjälpte mig att göra collage av mina bilder, och så var det länge. Lite text och max två bilder. Alla inlägg innehöll collage. Så småningom vågade jag mig på Photoshop. Men åh vad svårt jag tyckte det var.
Det var så tekniskt och man var tvungen att kunna så mycket för så lite. Men så hände Lightroom. Först via mobilen för redigering av Instagrambilder. Men åh vad mycket lättare livet blev med LR. Jag är fortfarande inget proffs, men jag lär mig sakta mer och mer och i min egen takt. Idag innebär att blogga nästan alltid minst tjugo bilder och långa texter och tips.
6. INSTAGRAM & Sociala Media | Måste man finnas överallt?
Oj, var ska man börja med Sociala Media. Det var lätt i början. Bara Facebook. Sedan Youtube. Och så Twitter. Och Instagram. Och Snapchat. Vero. Clubhouse. Pinterest. Behöver man finnas på alla dessa. Och kan man det som en person? Jag insåg snabbt att nej det kan man inte. Inte om vill hålla en viss kvalitet och leverera innehåll regelbundet. Jag gick ur Twitter och använder idag tre plattformar utöver bloggen. FB, IG och YT.
Låt oss prata lite Instagram. Det började som en enkel fotoapp med ett flöde där man lade upp i princip vad man ville. Det gör man fortfarande, bara på olika ställen. Det har tagit tid att lära sig allt, men jag tycker att jag idag behärskar Instagram ganska bra och lärt mig massor. Om stories, om IGTV, om Reels, om redigeringar, om filter och giffar. I princip handlar det bara om små skillnader. Var man lägger sitt inlägg och hur lång tid det får vara.
Sedan kommer jag för alltid starkt ogilla Facebooks, aka Instagrams, alla tvingande algoritmer. Visste ni, att om ni har en sida på företagssida på FB, så når ni bara 3-4 procent av alla era följare. Och de har lagt in samma fina formler på Instagram. Hur man ska nå ut? Köpa annonser och marknadsföring för att synas.
7. VÅGA TACK NEJ | Samarbeten & att vara professionell
Det här var länge en stor skräck hos mig. Att våga tacka nej till erbjudanden, jobb och resor. För tänk om jag aldrig skulle få erbjudandet igen?! Vet inte varför jag var rädd för just det. Men jag insåg efter ganska lång tid, att så länge man levererar bra innehåll, kommer man få fler uppdrag. Något som också är oerhört viktigt, är att svara på alla mail, oavsett hur nedlåtande eller fräcka de är, på samma sätt. Tacka för erbjudandet och gå vidare. Du vet, folk byter jobb. Och man kommer alltid ihåg de som vänligt tackade nej.
8. VÅGA TA BETALT | Det här är mitt företag och jobb
Jag tror de flesta av oss som bloggar, och haft en liten dröm om att tjäna pengar på att blogga, har jobbat gratis vid mer än ett tillfälle. Och det är okej tycker jag. Om det är en winwin. Men det gör det också lite svårare när man väl ska börja ta betalt. Partnern som tidigare fått allt gratis, vill helt plötsligt inte vara med. Hur mycket är okej? Vad är rimligt? Hur mycket tid har jag lagt ner? Och självklart är det inte lika lätt att ta betalt när man fortfarande är ny eller inte har hunnit bygga upp sitt innehåll. Men det är okej att börja lågt. Att ta lite betalt i början är bättre än att inte ta betalt alls.
9. VÅGA GÅ SIN EGEN VÄG | Samarbeten
Det finns inte så många resebloggare i Skandinavien. De flesta ligger ungefär likadant statistisk vad gäller läsare, vilket gör att det är oerhörd konkurrens. Att det är en sån liten grupp kan också göra det svårt att gå sin egen väg. Om någon anser att man inte ska samarbeta med en viss bransch, färgar det
snabbt av sig på alla. Jag har samarbetat med Casinon. Varför? För att jag älskar att gå på Casino.
Jag gillar vin. Hade gärna gjort ett samarbete där. Jag har valt att gå min egen väg men det är inte lätt. Man blir lätt påverkad av andras åsikter. Men kom ihåg att vi alla är olika och har olika intressen och olika bakgrund. Sedan har jag så klart också en lång lista med NONOs.
10. BOKFÖRING | Blogga & tjäna pengar
Är oerhört tacksam för att jag inte också behövde lära mig denna punkt. Jag är utbildad redovisningskonsult och jobbad med just det innan jag gick över på heltid som reseskribent och resebloggare. Men idag finns jättemånga bra bokföringstjänster på webben som hjälper dig så att din bokföring blir rätt. För denna punkten är viktig. Det kan lätt bli restskatt.
11. VÅGA VARA FRAMFÖR KAMERAN
Under lång tid var jag väldigt lite framför kameran. Av två anledningar antar jag. Ett, jag gillar att vara bakom kameran och veta att jag fångat det jag vill på bild. Det andra, självförtroende. Jag har aldrig tyckt att jag blev bra på bild. Eller framför spegeln. Men någonstans efter trettioårsåldern blev det värre. Att börja våga vara framför kameran mer, hände för ungefär tre år sedan. En gammal god vän tyckte att jag skulle höras och synas mer både på bloggen och SM. Och så började jag öva. Och öva. Och hitta vinklarna som jag kunde acceptera. Och jag övar fortfarande. Tack för det A :) <3.
12. LAG & RÄTT | Hur skattar man för intäkter och hur märker man samarbeten
Denna punkten är kanske den absolut viktigaste. Att vara yrkesbloggare eller influencer är så nytt att inte ens Skatteverket eller marknadsombudsmannen vet vad som gäller. Och bara under de senaste fem åren har reglerna ändrats ett otal gånger. Det finns tre viktiga punkter som man måste ha koll på. Lättast att hitta information om allt detta är på Skatteverket eller Konsumentverket.
- När du gör ett samarbete, oavsett SM, måste det märkas som reklam, annons eller betalt samarbete. Och hur man gör det, kan vara olika beroende på media. Så läs på.
- Om du får betalt, då ska moms och skatt betalas på det. Om du inte har ett eget företag finns det flera tjänster som hjälper dig med att dra av rätt skatt.
- Om du gör en barter, det vill säga att du får en produkt mot synlighet i dina kanaler, så ska detta bokföras beroende på hur avtalet ser ut och produktens kostnad. Låter lätt, eller hur? Tyvärr är det så att om du får en dyr produkt och lovar synlighet, då ska den beskattas i din självdeklaration. Då ska du bokföra värdet på gåvan och så räknas det som intäkt. 30 procent skatt.
13. ATT NÄTVERKA | & våga lite på andra i branschen
Denna punkten är både komplicerad och känslig. Resebloggvärlden i Norden är ganska liten. Det innebär att de flesta känner, eller känner till de övriga resebloggarna. Även inom Norden. Jag gillar egentligen inte att nätverka och blir riktigt obekväm av mingel och strösnack. Så när jag hittade några medbloggare att lära känna, ventilera med, att supporta och samarbeta med blev jag jätteglad. Och här behövde inte samtalen tvingas fram.
Men det där med samarbete visade sig vara svårare än jag trodde. Det vore en lögn att säga att jag inte känt mig lite bränd ett antal gånger. Och ledsen. Om jag bjuder in, vill jag självklart i gengäld bli medbjuden nästa gång det händer något. Men så är det så klart inte. Jag har med åren fått lära mig vilka jag kan lita på och vilka jag vill samarbeta med. Vilka som ger lika mycket tillbaka som jag också försöker ge.
100. VÅGA VÅGA VARA JAG!!!!!!!
Det här är det svåraste av allt. Vi kommer alla från olika delar av Sverige. Olika delar av Skandinavien. Och olika delar av världen. Jag är Skåning. Men jag är också ”Jugge”. Och i mina tonår umgicks jag nästan bara med grabbar. Jag tränade tae-kwon-do. Med bara grabbar och en tjej. Jag gick på en skola där vi fick lära oss argumentera och diskutera för och emot. Självklart har allt det färgat hur jag pratar. Hur jag för mig. Hur jag diskuterar. Att jag är högljudd skyller jag bara Balkan och grabbgänget på :).
Det var först nu på senaste resan till Island, som jag någonsin känt att jag kan vara mig själv fullt ut. Med hela mitt register av att älska diskussioner, lära mig nya saker av de andra som är med, bli motsagd med bättre fakta än mina egna, skratta högt, prata med armar och kropp, spruta idéer och inte förglömma, att kunna prata redig Skånska med Norrmän och Stockholmare. Jag gick ur den här resan stärkt. Som aldrig förr.
DET KOMMANDE ÅRET
# HA ETT EGET WEBBHOTELL??
Jo, jag fick ett mail från webbhotellet där min blogg ligger. Och där den legat sedan jag började blogga under egen domän. Och han är sååååå bra. Men så kom det här meddelandet…
Du har riktigt mycket besök på sidan, vilket i grunden är kanonbra givetvis. Samtidigt drar det väldigt mycket serverresurser. På den server som din site ligger drar discoveringtheplanet.com lika mycket trafik som alla andra de andra siterna tillsammans. Det varierar lite månad från månad men tittar vi på Juli nu i år handlar det om 650GB trafik. Tittar vi på diskutrymmet tar siten ca 45GB. |
Förhoppingsvis får jag stanna hos John, annars får det bli egen webbserver :/ :).
# BARA FOTOGRAFERA MED ETT FAST OBJEKTIV | Under en hel resa
Redan check på denna. Hela resan på Samos i Grekland fotograferades med ett fast objektiv på 50 mm. Det innebär helt enkelt att man inte kan förlita sig på att zooma, utan måste flytta kroppen :).
# FILMA
Lägga lite mer tid på att lära mig det där med att filma och klippa en bra film. Kanske bland det svåraste i det här jobbet. Och kanske lägga lite mer tid på vår Youtube-kanal än vad jag gjort senaste åren.
# HÄLSAN
Kanske viktigast av allt. Att ännu mer våga säga nej och inte ta på mig för mycket. Och ställa lite lägre krav på mig själv. Man behöver inte alltid överleverera :).
LÄS MER I ÄMNET BLOGGA & SOCIALA MEDIER
On Instagram och en tillbackablick på bloggen
Discovering The Planet firar 10 år
Jag svarar på åtta viktiga frågor om att blogga och resa
Translation
Today i am talking about everything that blogging has tought me. Or forced me to teach my self. I have learned myself more than five ocupations needed to be able to be a blogger and travel writer.
Foto på mig: Fri Kommunikation | Frida
Så mycket igenkänning på allt! Jag började egentligen blogga med en liten liten fotosajt i slutet av 90-talet. Som du skriver så var det väldigt enkelt. En bild och lite text. Inga större krav än så. Nu får jag prestationsångest innan jag trycker på publish med texter på 1000 ord och 30 bilder… Och det är svårt med att ta betalt och tacka nej till samarbeten och att stå framför kameran. Men så länge som det känns roligt så lär jag fortsätta att lägga ohemult mycket tid på att fota och skriva och få prestationsångest. För det är ju så kul att få feedback från läsare som haft nytta av mina tips! Man blir ju glad ända in i benmärgen! Att dessutom få träffa andra härliga bloggare som dig, är en riktig bonus! :)
Ja minst 30 bilder är numera ett måste ;). Jag tror det är jätteviktigt att man lägger sina självkrav på en nivå där man mår bra av bloggen. Våga låta bli att inte publicera ibland och massor när man känner för det. Å ta betalt… börja med en liten summa som känns bra. Då blir det lättare nästa gång. Jag gick ju ur influencerse på grund av trycket. Om du tycker 500 är okej, då är det det. You go girl. Du behöver inte ha någpn prestationsångest. Du är ju bara så bra. ♡
Ja oj vad mycket man måste lära sig på vägen. puh! Men kanske är det därför det är roligt också, för att man hela tiden tvingas att utvecklas :)
Så är det nog. Att man får nya utmaningar hela tiden. Å då har jag ändå inte nämnt det där med att bygga webbutik. Puhh :) ♡
Väldigt intressant inlägg att läsa. Jag har så mycket kvar att lära mig om både WordPress och Instagram, vet inte om jag alltid tycker det är så kul att sitta och hålla på med det faktiskt, hehe. Mitt första mål är med en pressresa, det hade varit så kul att bli inbjuden på det. :) Sen skulle jag också vilja ”komma in i gänget”. Så många härliga resebloggare som du där ute och det hade varit så kul att träffas och prata resor. :)
Ja det är mycket man ska kunna. Mitt tips är att bestämma sig för en sak, fokusera på det och låta det ta tid att lära sig. Förra året bestämde jag mig för att fokusera på Instagram och då blev det mycket mindre tid på bloggen. Första pressresan är verkligen speciell och den kommer säkert snart :). Det finns många otroliga resebloggare och de är ett härligt gäng. Vi skulle kunna ordna en liten Skåneträff. Tror vi kanske är en fem sex stycken här :).
Det låter som ett bra tips att välja och fokusera på en sak faktiskt. Jag är ju skåning, men bor tyvärr inte där längre. :( Men jag är ju hemma ibland och då hade det varit jättekul att få till en träff med ett gäng.
Klokt och bra inlägg! Det är hur mycket som helst att lära sig och när jag tittar tillbaka så tyckte jag att jag hade stenkoll för fem år sedan. Det hade jag så klart inte och man växer givetvis med uppgiften. Som i alla andra sammanhang. Jag försöker också tänka på vad jag vill göra med bloggen men även på att den faktiskt är min arbetsplats. Där jag bestämmer vad som ska finnas. Där jag bestämmer partners och hur pengarna ska rulla in.
Framförallt så har bloggen gett mig nätverkandet. Dig, er och alla andra man träffat och träffar! Så, tack för det! Du har ju några innestående inbjudningar tror jag bestämt så bara ni pallrar er upp till Jämtland så är dörren öppen. ;)
Det finns säkert mer att lägga på listan. Som förhandla och webbshop. Du har rätt, man växer hela tiden både i kunskap, men kanske också i respekt till sig själv. Att man faktiskt har tagit sig den där tiden att lära sig allt :).
Exakt :). Bra ord. Din arbetsplats. Ditt beslut. Men alla är kanske inte lika starka där som du och jag :)). Och ja, sååå mycket härligt nätverket har lett till. Även om det ibland också ger lite ångest ;).
Vi skulle absolut inte åka till Jämtland utan att höra av oss till Östersunds två främsta bloggare/influencers :D. Så tack för det.