Bäst före datum

Jag har tidigare pratat lite om Bäst före datum, men känner att det är dags för  en liten fördjupning i ämnet. Om vad det egentligen innebär och vad det är för skillnad på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”.

I Sverige kastar vi fullt ätbar mat för 27 miljarder kronor varje år. En barnfamilj slänger mat för 12 000 kronor varje år, varav mer än hälften helt i onödan. Enligt en ny undersökning som Konsumentföreningen i Stockholm låtit göra är 57 procent, fullvärdig mat utan något fel på den. Och i en brittisk undersökning angav 57 procent av de 42 000 tillfrågade att de slänger mat på grund av att Bäst före datumet passerats. Men hur man sätter datumet är ingen vetenskap. Det är en rekommendation som tillverkarna stämplar på förpackningarna för att vi som handlar ska få en uppfattning om hållbarheten.

Det är inte en märkning som talar om vilken dag maten ska slängas. Producenterna själva bestämmer hur lång hållbarhet man väljer att märka sina varor med. Och självklart finns det goda skäl att märka varorna med kortare datum. Exempelvis ökas omsättningen på varorna när de gamla  plockas bort ur hyllorna i förtid. Reglerna för datummärkningen kommer från Livsmedelsverket. Enligt reglerna ska livsmedlen vara goda och säkra att äta ytterligare en tid efter Bäst före datum om de förvaras i rätt temperatur och i oöppnade förpackningar.

För att testa märkningens påverkan  och hur enkelt vi  låter oss luras av Bäst-före-datumet, lät Aftonbladet fem personer blindtesta samma yoghurt. Man påstod att nummer ett hade tre veckor kvar av hållbarheten, nummer två gick ut samma dag och att nummer tre passerat Bäst-före-datumet med en vecka. Trots att man hällde upp yoghurten ur samma förpackning så tyckte alla fem att yoghurt nummer tre var ”sur”, man kände att den var gammal, äcklig, vattnig och luktade lite sunkigare. Medan yoghurt ett upplevdes som fräsch, luktade gott, normal, mjuk och frisk.

BÄST FÖRE DAG

Märkningen Bäst-före-dag är mest tänkt som en vägledning. Många varor håller betydligt längre än märkningens datum och man kan oftast konsumera produkten även efter datumet på förpackningen. Men man bör även använda sig av sina sinnen för att avgöra matens färskhet. Det räcker ofta med att titta på crème fraichen, mjölken eller leverpastejen för att bedöma om den är dålig eller fräsch, oavsett vilket Bäst-före-datum som står tryckt på förpackningen. Nästa steg är att lukta, om utseendet och doften är okej så kan man smaka lite. Smakar det bra kan man använda maten.

SISTA FÖRBRUKNINGSDAG

Men vad är då Sista förbrukningsdag?  Dagen efter det på förpackningen angivna datumet är det förbjudet att sälja eller skänka bort varan. Detta gäller varor som är speciellt känsliga ur ett mikrobiologiskt perspektiv. Till exempel köttfärs, rå fågel, rå fisk, rå korv och rå innanmat. Det betyder helt enkelt att efter det angivna datumet finns det risk att maten är otjänlig, det vill säga att den inte bör ätas. Återigen förutsätter det att produkten förvarats på rätt sätt och dessutom i oöppnad förpackning.

• Betrakta Bäst före datum som en bra vägledning, men se, lukta och smaka på mat som passerat    detta datum för att avgöra om den fortfarande är färsk, innan den kastas.
• Kolla temperaturen i kylskåpet, +4˚ är en bra temperatur enligt Livsmedelsverket. Vid den temperaturen håller sig mjölken och de andra kylvarorna färska längre än Bäst före datum.
• Skillnaden mellan de två typerna av datummärkning understryks ytterligare av att varor med sista förbrukningsdagen inte får säljas sedan datumet har passerats. Något sådant förbud finns inte när maten är märkt med Bäst-före-datum.

HÄR ÄR EN LITEN TABELL PÅ HUR LÄNGE MATEN EGENTLIGEN HÅLLER

• Mjölk håller upp till en vecka och ännu längre efter bäst före-datumet om den förvaras kallt.
• Skivad skinka har i alla fall fem dagars extra hållbarhet, ännu längre om den förvaras i fyra graders   kyla.
• Ost blir bara bättre ju längre den lagas.
• Bröd kan man äta ända tills det möglar vilket ju syns väl.
• Falukorv har minst fem dagars extra hållbarhet, ännu längre om den förvaras i fyra grader.
• Ägg måste märkas med Bäst före-datum 28 dagar efter värpningen men håller minst en månad efter datumet.
• Juice håller minst två veckor efter Bäst-före-datumet.
• När det gäller kryddor så kan de efter en längre tid förlora smak och bilda klumpar.

SÅ HÄR SKRIVER LIVSMEDELSVERKET OM DATUMMÄRKNING

• Med bäst före-dag menas minsta hållbarhetstid. Fram till bäst före-dagen ska ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt ha kvar de särskilda egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet.
• Med sista förbrukningsdag menas hållbarhetstid. Det är den sista dag ett livsmedel beräknas kunna ätas eller drickas utan fara för att det är otjänligt eller skadligt. Sista förbrukningsdag ska    anges på produkter som bedöms speciellt känsliga ur ett mikrobiologiskt perspektiv, som försämras  snabbt och/eller innebär en stor hälsorisk vid försämring till exempel köttfärs, rå fågel, rå fisk, råkorv och råa inälvor.
• Det finns inga lagar eller myndighetsrekommendationer för hållbarhet för olika livsmedel. Bedömningen baseras på den erfarenhet som producenten har skaffat sig genom bland annat hållbarhetstester eller de rekommendationer som branschen har kommit fram till i gemensamma branschriktlinjer.
• Det är inte tillåtet att märka om livsmedel med senare bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. Det  gäller både färdigförpackade livsmedel och storförpackningar.
• Det är tillåtet att sälja livsmedel efter att bäst före-dag passerats eftersom livsmedlet kan vara fullgott även efter detta datum. Syftet med bäst före-dagen är att ge information om hur länge man kan räkna med att livsmedlet är fullgott och datumet ska sättas med marginal.

20

0

20

20