I veckorna som gått har man kunnat se miniserien”Hugh´s Fish Fight” [Kampen om fiskarna] på Svt. Om man har lätt för att bli berörd och arg över ologiska tänkande, kanske man ska hoppa över denna serien. Jag tillhör första kategorin, men tittar ändå, blir arg och ledsen.

 

Fisk som kastas överbord när människor svälter, fiskare vars jobb försvinner på grund av de stora supertrålarna, fiskarter som utrotas, natur som förstörs. Kocken Hugh Fearnley Whittingstall försöker under tre månader, tre avsnitt, förstå logiken kring fiske, fiskekvoter, fiskepolitik och utkast av fisk. Hugh’s Fish Fight fokuserar på problemet med utkast. På grund av galna EU-lagar kastas hälften av all fisk som fångas i Nordsjön tillbaka överbord död. Hugh’s Fish Fight satte igång en namninsamling på nätet som krävde ett slut på utkast av
fisk.

 

Trålare och andra industriella fiskeredskap är gjorda för att fånga så mycket fisk som möjligt. Det europeiska kvotsystemet innebär dock att stora delar av fångsten inte får säljas.  Den fisk som tillhör fel art, är för liten eller råkar överskrida den tilldelade kvoten kastas över bord, död eller döende. Yrkesfiskarna avskyr att göra det, men reglerna ger dem inget val. I Nordostatlanten dumpas 1 332 000 ton fisk om året enligt ett faktablad från EU-kommissionen. Omkring hälften av all fisk som fångas i Nordsjön kastas tillbaka i havet död. Och det är inte bara i Nordsjön som detta händer. Utkast sker överallt i Europa.

 

Det finns flera anledningar till utkast. En anledning, som kan undvikas, är användandet av fiskekvoter för enskilda arter i ett blandat fiskeri. Kvotsystemet är tänkt att skydda fiskbestånd genom att sätta gränser för hur många fiskar av en viss art som kan fångas. Men i ett blandat fiske, där många olika arter lever tillsammans, kan fiskarna inte alltid kontrollera vilken art de fångar. Att fiska efter en art innebär ofta att man fångar en annan, och om fiskarna har fyllt sin kvot för en art och inte får ta i land sin fångst, är den enda möjligheten de har att kasta tillbaka den överbord. Det stora flertalet av dessa dumpade fiskar dör. Men hur hjälper det arternas fortlevnad när det är död fisk man slänger överbord? Många andra fiskar dumpas helt enkelt för att de är av sorter som inte längre efterfrågas av konsumenterna.

 

Viktigast är dock att kampanjen redan börjat märkas av rejält i Europa. I mars 2011 var EU-kommissionär Maria Damanaki värd för ett extrainsatt toppmöte i Bryssel och föreslog ett gradvis infört utkastförbud. Storbritannien, Danmark, Frankrike och Tyskland skrev snabbt under en deklaration som stödde detta och gick med på en ambitiös reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det här är goda nyheter, men det är ingen garanti för att någonting faktiskt kommer förändras. För en förändring behöver vi skapa stöd från människor i hela Europa, i vart och ett av EU:s 27 medlemsländer.

 

Så hur löser man ett så här stort problem? För oss som enskilda individer kan det kännas ouppenåligt. Men det går. Vi behöver börja äta fler typer av fisk, Utöka antalet fiskarter du äter genom att prova några mindre kända typer av lokalt fångad fisk som  just nu slängs som om det vore sopor. Gå med i kampanjer, som till exempel den på Facebook. Sprid budskapet, berätta för alla dina vänner och din familj om Hugh’s Fish Fight och få dem att ansluta sig till kampanjen också! Ställ upp mot dumpningen av fisk!

 

 

 

20
fb-share-icon0
Tweet 20
Pin Share20

Daniela Nasteska Olsson

Det är jag som är Daniela och huvudskribent, skapare och redaktör för Discovering The Planet. Drivet för den här bloggen grundar sig i min oändliga kärlek för resande och vår värld. Sedan barnsben har målet varit tydligt. Att se så mycket av världen som möjligt. Och här delar jag dem med er.

Tack för att ni följer med på min, vår resa.

HITTA FLER ARTIKLAR I SAMMA ÄMNE HÄR

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *