Jag ser ofta program om vårt klimat, miljö och mathushållning. Ett program som påverkat mig är bland annat ”Miljöresan [Ecotrip]” och Seaspiracy. Älskar man att resa som jag, är man nog extremt orolig över vad som händer med vår planet, och hur vi själva håller på att ta kål på den. Man vill ju att de som kommer efter oss, ska få samma möjlighet som oss att uppleva denna magiska planet.
”Miljöresan” [tror den heter ”Ecotrip: The cost of Living” på engelska] är ett fantastiskt program som släpptes för över tio år sedan. Där Amerikanen David de Rothschild, som är arvtagare till en av världens största bankförmögenheter, utforskar vad som händer med några av våra vanligaste vardagsprodukter. Från tillverkning till avfall. Han undersöker vilka effekter man kan se redan nu i vår miljö och hur vår hälsa påverkas. Det handlar om choklad, bomulls-t-shirts, guldringar, pappersnäsdukar, glödlampor, flaskvatten, mobiltelefoner och lax. Jag har insett att saker som jag trodde var miljövänliga, kanske inte var så miljövänliga som jag trodde.
Problemet är så klart enormt och mina små bidrag räddar inte världen. Jag är ju dessutom en del av privatkonsumptionen som är den största klimatboven. Men om alla gör lite, så kommer vi kanske en liten bit på vägen. Som min mamma alltid sagt, ”Alla bäckar små”. Eller som man säger på Makedonska, ”kapka po kapka, virce”, droppe efter droppe, en å”. Här har jag samlat 19 tips på enkla saker man kan göra för en lite hållbarare vardag.
VISSTE DU ATT…
- En droppande kran kan göra av med 2500 liter vatten på en månad, det vill säga över tolv badkar. Samma mängd vatten går det åt när man framställer köttet till en enda 150 grams hamburgare.
- 93 % av den torsk som fångas i Nordsjön idag, har inte hunnit föröka sig. Men odlad fisk är inte heller problemfri. För varje kilo odlad fisk går det åt 2 kilo vildfångad fisk till att göra fiskfoder.
- Vi gör av med 160 000 liter råolja i sekunden här i världen. Oljan används främst som energikälla, med enorma koldioxidutsläpp som resultat. Används också till att producera plast.
- Det tar hela 400 år för naturen att bryta ner en vanlig plastflaska. I Stilla havet flyter det just nu omkring ungefär 100 000 000 ton sopor som till största delen består av plast.
- Om 7 % av Saharas öken täcks med solpaneler skulle det tillfredsställa hela jordens energibehov.
- Nio miljoner svenskar förbrukar mer energi än Indonesiens 200 miljoner invånare. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar.
- I Sverige står bostäderna för 30 procent av privatkonsumtionens klimatpåverkan. Några av de värsta klimatbovarna är uppvärmning av varmvatten och hushållsel till bland annat kylskåp frys och belysning.
- Energianvändningen står för 73 procent av alla växthusgasutsläpp, och värst är industrisektorn. Energianvändningen inom industrin står ensamt för 24 procent av alla utsläpp. Varuproduktionen är helt grundläggande för kapitalismen, och att massproducera och transportera varor kräver mycket energi.
- Flygets påverkan på klimatet har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Men svenska industrier släpper ut flera miljoner ton mer växthusgaser än flyget.
- De rikaste 10 procenten står för cirka hälften av alla koldioxidutsläpp i världen. De fattigaste 50 procenten står för mindre än 10 procent av utsläppen. Den rikaste 1 procenten släpper ut dubbelt så mycket som den fattigaste hälften
MILJÖ & MATHUSHÅLLNING
Jag och mannen min ser på mat lite olika. Han tittar gärna på bäst-före-datum, vilket jag rätt så ofta inte bryr mig om alls. Jag har lärt mig hemma att alltid lukta eller smaka. Så när jag stöter på en artikel i ämnet var jag ju bara tvungen att läsa den. Den handlade just om mathushållning och rester. 30 % av den mat vi släpar hem släpar vi ut igen utan att ha ätit den. Det blir en massa pengar och en massa koldioxid.
Vi har blivit för dåliga på att laga rester och för bortskämda med att det alltid går att hitta de läckraste färskvaror i närmaste kvarter, att maten i många hem tappat sitt värde. I artikeln poängteras även att vi har ”vant oss vid att stirra oss blinda på ”bäst-före-datumet”, istället för att lita på vår näsa och våra smaklökar”. I tider då vi alla behöver se över vårt bidrag till växthuseffekten finns det en hel del att spara både genom att välja rätt mat i butiken och genom att framförallt äta upp den mat vi handlat. Kött är det vi bör hushålla mest med.
Ju högre upp i näringskedjan vi äter, desto mer av naturens resurser har produktionen tagit i anspråk och desto mer växthusgaser har djuret och även hela produktionsledet släppt ut. Protein kan man få från baljväxter, både billigare och mer klimatsmart. Enligt författaren Catarina Rolfsdotter-Jansson bör man åtminstone någon dag i veckan äta enbart vegetarisk, om inte annat som en solidaritetshandling. Själv gör jag ofta en gryta så fort jag börjar se att grönsakerna börjar vissna. Och jag är inte rädd för att experimentera, blanda och krydda.
100 KILO MATAVFALL PER ÅR OCH PERSON
Varje svensk ger upphov till nästan 100 kilo matavfall per år, främst grönsaks och fruktrester. Den mat som bli över kan man åka buss på. Det går att göra i fler och fler kommuner när biogasen nu äntligen byggs ut. Av det utsorterade matavfallet från ett hushåll med fyra personer, kan man producera gas som räcker för att köra bil 7,2 km per vecka. Ur miljösynpunkt är biogasen enastående eftersom den är ett 100 procent förnybart bränsle.
Om man kör en biogasbil mellan Malmö och Stockholm, kan man köra tolv gånger fram och tillbaka, innan man har släppt ut samma mängd koldioxid som en dieselbil gör på en enda resa. Dessutom är biogasen 20 procent billigare per mil än bensin. Med biogas kommer vi dessutom närmare två politiska mål vad gäller sänkta utsläpp av koldioxid från den svenska vägtrafiken. Eller jag kanske ska säga målen vi brukade ha för Sverige. 10 procent förnybara drivmedel till år 2020 och en fordonsflotta som är fossilt oberoende till år 2030. Läs hela artikeln på DN.se.
Translation
The enviromental questions just keeps getting more and more important. The world is changing in a fast pace. So all of us need to pitch in and do what we can do. From small household choices to the bigger ones. One person can´t change everything, but many of us can.