De senaste månaderna har varit ganska underliga. Allt har känts ur balans. Och då har jag ändå inte tagit hänsyn till Corona och pandemin som pågår värre än någonsin. Jag hamnar lätt ur balans när jag glömmer bort att jag lever med en kroniskt trötthet, och försöker leva som vanligt. Månaderna har dessutom kommit med funderingar om Sociala Media, det viktiga i livet och hur kort det livet kan bli.
Efter att vi kom hem från Mexiko gick allt i en rasande fart under några veckor. Både min och Görans mamma är högrisk för viruset. Och vi försökte finnas där så mycket vi kunde för dem. Samtidigt har det för mig ekat tomt i kalendern de senaste månaderna. Både på jobb och resor. Även i närområdet. Dock inte av fri vilja. Av nödvändighet. Senare delen av sommaren har det känts som att jag äntligen fått lite belöning för mitt tålamod att låta kroppen bestämma och låtit både kropp och huvud vila. Jag har äntligen fått kvalitetstid med både mamma och syskon.
HÄNGT MED FAMILJEN I NYEHUSEN PRECIS SOM SIG BÖR
Så efter två månader av vila, orkade jag äntligen umgås med min familj. Som jag saknat oerhört. Vi hade alla planerat att fira midsommar i stugan. Men det fick ställas in, när en nära vän, fick ett fall av Corona i sin familj och mannen hade varit där. Men efter några dagar med bror och familj i stugan, och sedan med syster och familj, kändes det som att allt var på väg att reda ut sig. Vi lyckades till och med få till en höstgrillning nu i september med hela familjen samlad. Favoritdagarna på hela denna sommaren. Jag har dessutom tillbringat en full månad i stugan. Jag som tidigare bara sovit där som max två nätter. Det har tagit en stund att bo in sig, men nu är jag där :).
En sommar med sommarstuga och utan utlandsresor
ROADTRIP TILL BLEKINGE & SMÅLAND
Vi gjorde ju en roadtrip i sommar till Blekinge. Och en liten detour till Småland. Vi hade en fantastisk vecka, som jag tyvärr inte orkat skriva så mycket om än. Men det kommer kanske så småningom ;). Hittills har det blivit ett inlägg.
Safari på Svenska i Nordens största safaripark
TIKTOK OR NOT, INSTAGRAM STORIES, REELS ELLER IGTV
Jag vet inte om det är en generationsgrej, eller bara den praktiska i mig som inte förstår grejen. Att barn gillar TikTok förstår jag. Men nu när Instagram rullat ut Reels, när de redan har stories, möjlighet att lägga ut film i flödet och IGTV, gör mig konfunderad. Är det bara jag som inte förstår skillnaden?! Och inte heller direkt uppskattar Reels. Känns som att det mest är TikTok för vuxna på Instagram. Vuxna som försöker göra sig fåniga och roliga, men tyvärr känns det mest fånigt för mig. Det där med tramsig humor har aldrig varit min grej. Inte ens när jag var barn :).
VILA I FRID JOHANNA
I Juli 2017 åkte jag på ett jobbuppdrag till Warszawa i Polen. Tillsammans med kollegan Johanna Bergström skulle vi visa upp det bästa av staden. Under veckan där läser jag mycket av hennes tidigare artiklar. Och hon är en otrolig skribent och journalist. Så när hon berättar att hon skriver gratis för sin uppdragsgivare, undrar jag varför hon inte lika gärna då startar en egen sida. Någon månad efter vi kommit hem, får jag ett meddelande, med ett stort tack för pepp. Johanna har startat en egen sida. Johanna Elisabeth. Och dit tog hon också med sig alla gratisartiklar hon skrivit tidigare. Där hoppas jag att hennes själ och livsglädje kommer leva vidare genom hennes ord.
När man bara är två och tillbringar så mycket tid ihop, hinner man lära känna varandra ganska bra. Så när beskedet kom förra veckan att hon lämnat oss och denna jord, blev jag förtvivlad. Ledsen. Och hade svårt att förstå att det verkligen hänt. Johanna och jag var väldigt lika. Mot omvärlden starka, sociala och åsiktsstarka. Men som hos många av oss starka, finns också ett känsligt och sårbart inre. En konflikt som ibland vinner. Jag tänker på henne varje dag och försöker fortfarande greppa detta oerhört sorgliga som hänt. <3
”be kind to one another”
Translation
It feels like the months pass by faster than ever. Maybe because they are more alike then ever. But it has been alright for me. Taking the time to enjoy friends, family and souroundings as much as I can.
200
2020
Det är verkligen såå
Sorgligt med Johanna. Jag försökte verkligen hjälpa henne för knappt ett år sedan… men hon ville inte….
Stor kram till dig
L
Sååå sorgligt. Tror många försökte länge, men var nog inte lätt. Det samma till dig Lina och ta hand om dig. Kram D
Fick en fundering nu när du skriver om Reels. Jag förstår det inte riktigt heller och har inte heller fastnat … men tramsig humor? Jag har inte sett en enda Reel med humor eller försök till humor. De Reels jag ser handlar bara om folk som hoppar fallskärm, kastar sig ut för stup, eller surfar på superhöga vågor och är extremt vältränade eller nåt ditåt. Nu när du skriver börjar jag undra, är det så att man fastnar i en ”loop”, och bara ser sånt som finns i ”loopen”?
Jag vill inte heller kalla det humor haha. Men du kan ha rätt i att man bara får se en viss loop. En som jag dock inte uppmuntrat alls. I min loop finns bara kvinnor som hoppar i och ur kläder och tramsiga dansvideos. Är det så insta ser mig hahaha.
Vad knäppt! Men ja, då är det så … Jag har inte sett en enda video med kvinnor som dansar eller hoppar i eller ur kläder ;) Däremot många skateboards som åker på räcken. Man undrar ju lite hur Insta ”tänker” ;)