Workshopen pågår för fullt och jag stortrivs. Gruppen är fantastisk. Tänk att träffa ett gäng där alla nästan direkt blir en grupp individer som har ”känt varandra länge”. Så klart med undantag för att vi faktiskt inte känner varandra alls. Nyfikenhet, diskussioner, frågor, ventileringar och till och med lite psykologi.
Men något som framgår tydligt och klart, det är ju att det råder någonslags ”Nikonkomplott” [sagt med ett leende]. Av nio kameror är sju Nikon, en Canon, och så, ja min då, Olympus…
Gårdagens utmaning med gatuporträtt hade jag inga svårighetet med [med undantag av först bilden där jag bokstavligt talat inte var fokuserad]. Utmaningen för mig idag, var fota RAW-format och endast i bländarläge. Och där kommer den där tekniken. Men det är ju solklart, att det är det jag ska jobba med i sommar och i höst.
Så från ett halvsoligt Köpenhamn, ha en underbar Söndag!!!
Jag brukar normalt inte berätta så mycket om mina bilder, men den här historien måste bara berättas. Jag såg den här underbara herren sitta på ett fik och kände att jag absolut ville ta en bild på honom. Så jag gick fram och förklarade vem jag var och att jag gärna ville ta en bild. Då säger han;
– Du må spöre min kone, hon där. Och så pekade han ett bord bort.
Och självklart var det okej för henne, men själv ville hon inte vara med på bild. Underbart par. Kanske var det så att jag gillade henne lite extra mycket för att hon tyckte att jag hadå sååå fint hår [smile]…
200
2020
