Varje jul köper vi svenskar över 11 miljoner julstjärnor. Men få känner till myterna och historian bakom våra mest älskade julväxter. Så här kommer lite historia om några av dem…
Mistel
Den gode asaguden Balder dog av en mistelpil som den onde Loke såg till att han träffades av. Freja, som var Balders mamma, hade tagit ett löfte av allt levande att de inte skulle skada Balder. Men misteln hade blivit bortglömd för den växte så högt upp i ekens krona att Freja inte såg den. Mistelns egenskap att hålla sig grön året om gjorde att människorna förr gav den övernaturliga egenskaper. Seden att hänga en mistel ovanför dörren vid jul kommer från England och blev jultradition i Norden vid sekelskiftet. Från början hängde man upp mistlar i taken för att hålla onda krafter borta från husen. Misteln har också använts i fruktsamhetsriter och vår sed att pussa sin tilltänkta under misteln är en kvarleva sen dess.
Hyacint
Hyacinten härstammar från mindre Asien där den odlades så tidigt som under vår medeltid. Efter sin ankomst till Europa blev den Madame Pompadours favoritblomma och steg därför snabbt i popularitet. Hon lät plantera mängder av den väldoftande blomman i Versailles trädgård och snart var växten populär i hela Europa. Det flamländska sändebudet Guislain de Busbecq som verkade i Konstantinonopel på 1500-talet tog hyacinten till Europa. Blomman blev snabbt populär och på 1700-talet hade man korsat fram 2 000 sorter.
Julstjärna
I Mexiko kan julstjärnan bli ett fem meter högt träd. Alla vilda julstjärnor är röda. Andra färger är förädlade. För aztekerna i Mexiko symboliserade växtens lysande röda färg renhet och gjorde den helig, då den sades ha fått sin röda färg från en gudinna som dött av brustet hjärta.. Det var inte tal om att låta någon västerländsk växtjägare ta med sig växten ut ur landet. Växtjägarna lyckades oftast stjäla det de ville ha, men det tog ända till 1830 innan någon lade beslag på julstjärnan. Det var den amerikanske diplomaten Joel Roberts Poinsett som tog växten till USA. Men det är inte förrän tyska förädlare fick upp ögonen för julstjärnan som den så småningom kommer till Sverige på 1950-talet.
Järnek
Växten kallas även Kristtorn, liksom många andra taggiga växter som kunde ha bundits samman till Kristus törnekrona. Järnek passar bra att göra kransar av, men använd handskar! Järneken dyker upp som julblomma i Sverige är så tidigt som på 1890-talet. Fortfarande idag är den en populär julblomma och finns att köpa i knippor eller kruka. Järneken finns i storlekar allt ifrån en liten buske till ett träd. Växtens krona blir allt emellan 5 och 15 meter i omfång. Den föredrar ett varmare klimat och är inte särskilt vanligt förekommande i Sverige, i vilt tillstånd. I Sverige odlas den i de södra delarna och kan ibland påträffas förvildad i Skåne.
Källa: [Firajul][Hemmakanalen]
200
2020
