I dagarna har jag fått för mig att jag ska börja läsa igen. Det har jag inte gjort på många år. Möjligtvis någon deckare när vi är ute och reser. Boken jag plockat fram är en bok jag köpte och läste runt 1990. Varför inte börja med en av de jobbigast böcker jag läst?!
Frågan är, om jag nu, 30 år senare kommer beröras lika mycket av den nu som då? Boken heter ”Barnet på vinden” och är skriven av Yann Queffelec. Det här inlägget, påbörjades för sexton månader sedan [inte ovanligt] när jag läste ett inlägg hos Katarina på Äntligen Vilse om böcker och ”bokfamiljer”. Jag blev inspirerad att skriva en egen lista. Och när jag nästan skrivit klart, kände jag att det här inlägget troligtvis inte kommer läsas av många :). Så det arkiverades. Men vet ni vad, ni tre som kommer läsa det, håll till godo med en lång litteraturlista inför hösten.
Jag har alltid älskat att läsa. Som barn visste alla på det lokala biblioteket vem jag var. Jag var där nästan dagligen och i tioårsåldern hade jag läst varenda sagobok de hade på biblioteket, som ändå var rätt stort, i Eslöv. Ofta fick de beställa böcker till mig från Lunds bibliotek. Framför allt när allt på hyllorna i genre sagor och äventyr redan var läst.
ÄLDRE & VISARE & DAGS FÖR KLASSIKER
Några år senare bytte jag genre. Jag var ju lite äldre. Jag läste alla Kulla Gulla böckerna, alla Kittyböckerna, Den hemlighetsfulla trädgården, Narniaböckerna, alla Maria Gripes böcker som Tordyvlen flyger, och så klart allt av Astrid Lindgren. Snart började jag titta på vuxnare böcker och gav mig på klassiker. När jag började på gymnasiet och vi fick de där listorna på böcker vi skulle läsa, hade jag redan läst allt.
Även författare som bara nämndes som viktiga hade jag hunnit med. Jag läste allt. Och bokrean var något jag såg fram emot ett halvår innan den kom. En liten parentes, Dostojevskijs bok ”Anteckningar ur Källarhålet”, inspirerade namnet på en av mina första hemsidor. Anteckningar från ett Källarhåll. En av mina första HTML-kodade bloggar.
Åren efter gymnasiet gick jag över till att läsa mycket självbiografiska romaner. Men många av dem påverkade mig så starkt, att jag började undvika dem. Jag vet inte vad som hände i tjugoårsåldern. Jag började läsa mindre och mindre. Det sociala och träning blev troligtvis viktigare. Och när jag reste var det deckare och kriminaldeckare som fick följa med på resan.
DECKARE TAR ÖVER
Det började med Deen Koonz. Men när han blev lite för mycket science fiction/ thriller gick jag över till Michael Connely, Patrica Cornwell, John Grisham och Jan Mårtensson. Och har bara läst dessa sedan dess. För mig som älskar att skriva reseberättelser, är det kanske inte optimalt utvecklande. Katarina påminde mig om det. Hennes inlägg är poetiska. Mysiga. Kanske det är dags att ta upp det riktiga läsandet igen. Men oddsen är små. Troligtvis blir det ytterligare en TV-serie i genren deckare eller science fiction.
Med åren har det mesta av bokhögen hamnat på Erikshjälpen. Men favoriterna har fått stanna kvar. Numera som sängbord i vårt sovrum. Och med ryggen inåt. Oläsbar. Inspirerad av Katarina, gör jag också en boklista. Med hjälp av en lista på hundra klassiker. Påminner mig själv om några av böckerna jag läst. Och dammar av några som jag tänker att jag kanske ska läsa igen. Men bara kanske. För de där som berörde så hårt då, kommer troligtvis åter öppna sår och väcka empati. En empati som faktiskt ibland gör ont i själen. Böcker som Barnet på Vinden, Kallocain, En tillräckligt vacker dag för att dö, Parfymen och En blomma i Afrikas öken.
Jag är övertygad om att tillgången till TV-kanaler, digitala streamingtjänster och androidtelefoner har fått oss alla att läsa mindre. Även sådana som mig som älskar att läsa. Läsningen har numera minimerats läsande på resor. Tänkte att denna hösten ska jag försöka ändra på det.
Så här kommer några av de klassiker och romaner jag läste då och där. Deckarlista hittar ni inte. Men allt av Michael Conelly och Patrica Cornwell är bra. Kanske du hittar något att läsa nu i höst. Tipsa också gärna om dina bästa lästips i fältet nedan. Fler listor på 100 klassiker hittar du här och här eller så väljer du lärarnas. Finns små skillnader i listorna.
KLASSIKER
– Dante Alighieri | Den gudomliga komedin
– Giovanno Boccaccio | Decamerone
– Charlotte Brontë | Jane Eyre
– Cervantes | Don Quijote
– Daniel Defoe | Robinson Crusoe
– Guy De Maupassant | Fettpärlan
– Dickens, Charles | Oliver Twist
– Fjodor Dostojevskij | Bröderna Kraramazov, Anteckningar från källarhålet, Idioten & Brott och straff
– F Scott Fitzgerald | Den stora Gatsby
– Molière |Tartuff, Den inbillade sjuke
– Patrick Süskind | Parfymen
– Henryk Sienkiewicz | Quo Vadis
– William Shakespeare | Romeo och Julia, Macbeth, Hamlet med flera
– Mary Shelley | Frankenstein
– Bram Stoker | Dracula
– Jonathan Swift | Gullivers Resor
– Lev Tolstoj | Anna Karenina
– Mark Twain | Huckleberry Finn
– Voltaire | Candide
– Victor Hugo| Ringaren i Notre-Dame
SVENSKA KLASSIKER | har jag tyvärr inte läst så många
– Karin Boye | Kallocain [tycker att hon i denna boken var långt före sin samtid vad gäller science fiction.]
– Nils Ferlin | Får jag lämna några blommor
– Tage Danielssons Paket
SJÄLVBIOGRAFISKA ROMANER
– Yann Queffelec | Barnet på vinden
– Corinne Hofmann | Den vita massajen & Resan tillbaka till den vita massajen
– Jeanette Lindblad | En tillräckligt vacker dag för att dö
– Hans Ulrich Horsek | Barn 312
– Anne Frank | Anne Franks Dagbok
– Waries Dirie | En blomma i Afrikas öken
ROMANER
– Sidendynastin | Richard McGill
– Vit Slav | Richard Owen
– Solens Dotter | Pauline Gedge
– Gröna Draken, Vita Tigern | Annette Motley
– Neros Stad | Hubert Montailhet
– Tanamera | Noel Barber
– Ansiktet | Marvin & Mark Werlin
– Waro | Kay McGrath
Translation
Here is a long list with some of the books I´ve reed in my life. Both classics, novels and thrillers.
Dean Koontz läste jag också mycket av ett tag för många år sen. Även Stephen King. Har mest läst deckare genom åren och riktiga thrillers eller spänningsromaner fångas jag av. Nu har jag dock börjat läsa en väldig massa feel good-böcker. De sju systrarna är en bokserie som är sååå himla bra! Den måste du läsa!
Deckare är ju lite mer flykt från ”verkligheten”. Man behöver inte analysera så mycket :). De sju systrarna har jag inte hört talas om. Så tack för tipset. Känner verkligen att jag vill komma igång med läsandet igen. Alldeles för mycket scrollande ;).