Vår nästa etapp på vår resa i Borneo är Probisics Lodge i Sukau vid floden Kinabatangan. Här ska vi stanna i tre dagar och uppleva Borneo och djurlivet utanför reservaten. Vi möts på trappan av en leende kvinna som välkomnar oss med en bricka av juice.
På lodgens uterestaurang, är det barfotaliv som gäller. Jag älskar barfotaliv. Vi har inte varit här mer än några minuter och vi känner direkt att vi skulle velat ha fler dagar här. Lite senare sitter jag på uteplatsen på vår pålade hydda vid floden. Vi bor i en egen stuga med utsikt över floden och djungeln bakom oss. Jag är ingen fågelkännare men jag hör skillnaden på flera sorters fågelsång. Fjärilar med en vingbredd på tio centimeter far fram och tillbaka och retar mig lite med vilje genom att vägra stanna för en bild.
En stor päronliknade frukt faller på taken till hyddorna och avbryter den ljudande tystnaden av skogen som ett gevärsskott. En tioårig pojke går och plockar den fallna frukten, som vi senare får reda på är dyr frukt. Att här inte finns wifi på lodgen, tro det eller ej, gör saken bara bättre. Vi tvingas njuta av här och nu.
200
2020
