Det albanska köket omfattar många maträtter som är typiska för Balkan och Medelhavsområdet men också från Mellanöstern. Därför är det ganska vanligt att hitta rätter som Qofte [köttbullar), dolma [fyllda vinblad], grekiskinspirerade fyllda paprikor och turkisk inspirerade köttpajer Byrek [burek i de slaviska länderna] på menyerna.
Byrek är populärt i de flesta länderna på Balkan och tillagas på många sätt. Till exempel med spenat och fetaost eller köttfärs och lök. En populär dessert som dessutom är ett måste på nyårsafton är baklava. Om du gillar fetaost måste du prova Dust pan, tave dheu. En ugnsbakad röra med fetaost och paprika som finns i flera variationer. Pancakes with cheese är också en rätt som jag blev förtjust i. Lite som små minimunkar fyllda med fetaost. I Ksamil hittade vi tre favoritrestauranger. Guvat erbjuder fantastisk mat med underbar utsikt och fantastisk service. Vill man bara ha lite meze och en öl ska man ta sig till Pirates som drivs av en kille som bott i Sverige. Och för en mysig strandmiljö ska man sätta sig på restaurang Castle. I Saranda ska man som sagt göra ett besök på Lekursit Castle, för utsiktens skull. Och precis som i de flesta Medelhavsländerna, äter man i Albanien kvällsmat ganska sent. Gärna vid niotiden.
HISTORIA
Albanien har en 3000 år gammal historia och här finns många historiska platser att besöka. Området ockuperades flera gånger under sin tid, bland annat av slaver och ottomaner, men också av romare och Venetianer. Under antiken beboddes dagens Albanien av illyriska stammar som albanerna anser sig härstamma från. Under en lång tid utgjorde Albanien en provins i romarriket och efter romarrikets delning tillhörde området det östromerska riket. På 900-talet trängde slaverna fram norrifrån, särskilt serberna, som mot slutet av 1100-talet hade bildat ett mäktigt kungadöme, vilket bland annat omfattade hela Albanien. Från mitten av 1300-talet sönderföll det serbiska riket genom osmanernas erövringståg. Albanien var osmanskt i mer än 450 år men behöll under hela denna tid sina egna seder, bruk, kultur och språk.
Under medeltiden kallades området Arberia eller Arbania, men det var även länge känt som Epirus, eftersom det motsvarade ungefär samma område som den antika grekiska staten med det namnet. Albania betyder ”det bergigaste landet”. Albanerna själva kallar sitt land för Shqipëria eller Shqypnia, vilket betyder ”örnarnas land”. Detta går tillbaka till en gammal sägen, enligt vilken albanerna skulle härstamma från en svart örn. En svart dubbelörn på röd botten antogs som fälttecken redan på 1400-talet av Skanderbeg, vilket avspeglas i dagens nationalflagga. Skanderbeg ville förena alla illyrer som levde i söder under ett och samma namn, istället för att vara uppdelade i olika stammar. Detta blev ”shqiptaret”, nämligen örnens folk. Landet blev självständigt året 1912, men detta innebar inte att problemen var över.
Under andra världskriget ockuperades landet av italienska och tyska trupper. De kommunistiska partisanerna, under ledning av Enver Hoxha, förde en motståndskamp och i slutet av 1944 hade landet av egen kraft befriat sig från utländska styrkor. Efter att det andra världskriget hade tagit slut, kom Albanien att hamna under kommunistiskt styre. Under den kommunistiska tiden var landet ökänt för sin isolation som inte bara skilde det från Europa och västvärlden, men också från länder i samma politiska gruppering som exempelvis Kina, Sovjetunionen och Jugoslavien. När östblocket rasade i och med Berlinmurens fall, verkade det som om Albanien ville hålla fast vid sin linje.
Först året 1990 avslutades det 44 år långa socialistiska styret och en flerpartistat bildades. Övergången har varit plågsam med korrupta regeringar som försökt eliminera hög arbetslöshet, obefintlig infrastruktur, utbredd organiserad brottslighet och våldsamma politiska fraktioner. Albanien är idag ett av Europas fattigaste länder och omkring 8% av den albanska befolkningen är extremt fattig. I den här miljön, som på grund av diktatorn Enver Hoxhas strängt isolerade regim inte moderniserats, är det lätt att få känslan att man just gjort en resa i tiden.
RESA RUNT I ALBANIEN
En resa i landet görs enklast med bil eller buss och omfattar branta bergsvägar och mycket serpentinvägar. Men utöver det är vägarna ganska bra enligt oss. Att kunna stanna och ta en kopp kaffe eller äta lunch på en av de många restaurangerna på bergsväggarna är en otrolig upplevelse. Man blickar ut över Adriatiska havet långt nedanför och sagolika bergsformationer. Längs serpentinvägarna från Saranda till Vlore njuter man av orörd fantastisk natur och turkosblått vatten. Längs kusten finns det dessutom gott om möjligheter att bada, dyka, fiska och upptäcka gömda stränder.
Det finns mycket att se i Albanien och man gillar historia och arkeologi. Utöver världsarven finns det också många slott. De flesta slotten hittar man i städerna. Till exempel Petrela nära Tirana, Rozafa nära Shkodra och Skanderbeg i Kruje. Den albanska kulturen är rik på gammal mytologi och den albanska folkloren är mycket omfattande men relativt okänd för den västerländska publiken. Här finns många spännande historiska platser, flera av dem är med på Unescos världsarvslista för sitt arkeologiska och historiska arv, från framförallt den ottomanska perioden.
BUTRINT
Butrint är en arkeologisk stad och ett naturreservat söder om Saranda. Staden finns på Unescos världsarvslista för sina fornlämningar som sträcker sig 3 000 år tillbaka i tiden. Enligt legenden grundades staden av trojanska Helenus och Andromache efter Trojas fall 1300 BC. Många av väggarna är fortfarande intakta. Det finns bland annat en antik dopskål, en teater och ett venetianska slott. Butrint har tidigare varit en grekisk koloni, en romersk stad och en stiftsstad. Staden övergavs under den senare delen av medeltiden. Butrint är också en av de 35 platser på världsarvslistan som anses vara i stor fara. Staden har därför placerats på en särskild skyddslista. Butrint kom med på världsarvslistan 1992 och på den särskilda skyddslistan 1999. Det ligger i riskzonen på grund av turismens utveckling.
SEVÄRDHETER
# Berat och Gjirokastër är två av de äldsta städerna i Albanien och båda finns på Unescos världsarvslista för sin bevarade arkitektur och slott från bland annat den ottomanska tiden. Den forna kommunistledaren Enver Hoxha, som höll Albanien isolerad under lång tid föddes i Gjirkokastër. Gjirokastër har ett slott på en kulle mitt i staden. Slottet var tidigare fängelse men inhyser nu bland annat ett armémuseum.
# I Tirana är Nationalhistoriska museet, moskén på Skanderbegtorget och ”den hemliga staden” Bloku – ett område som innan kommunismens fall enbart var reserverat för regeringsmän – väl värda ett besök. Idag är det sistnämnda ett trendigt område för Tiranas unga. Dajtiberget är ett populärt resmål i Tirana som erbjuder en grön utsikt över huvudstaden.
# Krujë är hemstaden för landets nationella hjälte och frihetskämpe Skenderbeg och hans slott från 1400-talet är nu ett museum. Staden är idag en mycket populär turistort och har en av världens äldsta marknader som är över 600 år gammal.
#12 km från staden Fier hittar man Appolonia. Appolonia var en forntida stad i Illyrien och ruinerna från staden är från 600-talet f.Kr. Den var ett intellektuellt centrum för både romare och greker och dess skönhet gjorde den berömde romerska talaren Cicero så förbluffad att han skrev om platsen.
#Shkodra är en av landets äldsta städer och en av de historiskt mest betydande städerna i Albanien. Den är den största staden i landets norra del och stadsbilden domineras av ett venetianskt citadell från fjortonhundratalet. Slottet Rozafa som är en mycket populär turistattraktion finns också här.
ALLMÄNNA TIPS
- Vi hyrde en bil och körde längs med kusten från Ksamil till Tirana. Vi hade blivit varnade att vägarna var dåliga. Det är de inte. Däremot består Albanien av mycket berg, vilket innebär mycket serpentinvägar, vilket gör att allt tar dubbelt så lång tid. Mellan Dhermi och Tirana finns dessutom en ganska bra motorväg. Däremot kanske man ska undvika att köra i Tirana. Här är det både kaos, rysk riksdag när det gäller körning och dåliga vägar.
- Glöm inte myggmedlet hemma, du kommer verkligen behöva det.
- Priserna för oss är extremt billiga. 1000 lek är cirka 60 kronor. Två solstolar med parasoll kostar 500 lek. En halvliter vatten kostar 70 lek. En trerätters för två lite finare restaurang med vin och öl, kostar cirka 3000 till 4000 lek. Och bensinen kostar just nu i snitt 180 lek per liter.
”Butrint”
200
2020
