När taxin släpper av oss på huvudgatan i Rio San Juan är byn helt öde. Jag bliv tvungen att fråga taxichauffören igen om han släppt av oss på rätt ställe, på huvudgatan. Det har han. Byn ligger en mil från vårt hotell och är det närmaste samhälle vi kommer. Trots att vi inte ser en människa hör vi hög musik från flera håll, från den tomma baren rakt över gatan, från barberarshopen längre ner på gatan där man ställt två monsterhögtalare mitt i dörren och från den lilla utomhusbaren [paviljongen] där det faktiskt sitter fyra lokalbor.
Efter att ha analyserat situationen lite bestämmer vi oss för att börja med en båttur i Gri Gri Lagun. Gri gri är en sorts träd som bara växer här och därav namnet på lagunen. Den mangroveliknande vegetationen här är fylld av bland annat gamar och vita hägrar. Guiden säger att här även kan finnas pirayor i vattnet. Vi tar oss ut ur lagunen och hamnar på öppna havet och vidare mot några mysiga stränder. Båtguiden släpper av oss på en av dem och frågar;
– Half our?
– Twenty minutes! Svarar jag och tror att vi inte behöver mer tid här.
– Good fish and lobster! Säger han.
– Okej! Svarar jag, men det känns inte som att vi kommer äta här.
Men när vi strosar bort till hyddorna bland palmerna för att ta något att dricka, inser vi att vi borde äta något här. Menyn säger oss inte mycket, allt står på spanska. Så med teckenspråk ber vi kocken rekommendera något. Måltiden blir lätt den godaste under våra två veckor här. Pina Colada serverad i kokosnöt, grillad papegojfisk med lime och kryddor, friterad matbanan, ris och vitkålssallad. Underbart! En timme senare kommer vi bort till båten med ”sorry we are late”, men det var han som rekommenderade att vi skulle äta här [så med andra ord är det lite hans eget fel].
Efter båtturen bestämmer vi oss för att gå en runda och ta Rio san Juan på pulsen. Och byn har definitivt börjat vakna till liv. Vi bestämmer oss för att ta oss in på lite bakgator och det är då vi hamnar i lokalbornas lilla pubhörna. Här säljer närbutiken inte bara mat utan också öl och groggar. På andra sidan gatan ligger discobaren [läs hångelbaren] där ungdommar längs med hela långsidan där inne står och hånglar. I hörnan hittar du alla alla åldersgrupper man kan hitta i ett litet samhälle. De äldre herrarna som sitter och ljuger, en familj där pappan tar en öl, ungdomar och självklart den där som alla känner och alltid dricker lite för mycket. Och många skulle bli förvånade över hur välkomnande folk i världen är, bara man är ödmjuk och visar att man är där för att vara med och ta en öl och njuta av livet.
Foto: © Discovering The Planet
200
2020
