En av de bästa upplevelserna för mig på Borneo var mötet och närkontakten med de små Silvered Leaf Monkey [vet tyvärr inte det svenska namnet]. Att vara där riktigt tidigt lönade sig på många sätt. På plattformen satt ett tjugotal apor med sina ungar. Att vi satte oss bredvid dem verkade inte störa dem alls. Silvered Leaf Monkey är i motsats till makakerna inte aggressiva alls. De bara tittar med sina stora bruna ögon och tillåter till och med att man rör deras små.
Vi besöker Labuk Bay Proboscis Monkey Sanctuary i Sandakan i Sabah. Att vara där tidigt innebär inte bara att aporna är på plattformen, det innebär också att man kan njuta av upplevelsen i lugn och ro. När det närmar sig tiden för utfodring, stormas plattformen av folk som har mindre respekt för djuren och de andra besökarna. Tyvärr är vi inte alla bra turister. Ovanligt många ropar på djuren, skriker högt [ibland av förtjusning, men inte alltid] och vissa är egentligen inte alls intresserade av upplevelser utan vill bara stå och prata med andra, högljutt, om deras reseupplevelse hittills och vad de har gjort.
Silvered Leaf Monkey har flera namn. Den kallas också Silvered Langur och Silver Lutung. Man hittar den i Sydostasien på södra Malackahalvön, på Borneo och Sumatra. Den gillar att bo nära vatten, i flodområden, mangroveträsk eller kustområden. Den är mörkbrun eller svart, men lyser grå och det är det som ger den dess silvriga utseende. Den har ett krön av päls på toppen av huvudet och lång päls på kinderna. Ett annat kännetecken är att dess nyfödda föds med orange päls som byts ut innan de blir fem månader gamla.
Löv utgör 90% av deras kost, även om det äter lite frukt och bär. De är mottagliga för en hel del mänskliga sjukdomar och används därför också i forskning. Tyvärr är även denna art globalt hotad enligt IUCN. På bild hittar du också den fantastiska Oriental Pied Hornbill. Det finns åtta olika sorters Hornbill på Borneo. Läs mer om det här. Mer från vår resa på Borneo här.
200
2020
