Jag älskar stränder där det är långgrunt och man kan vada och vada långt ut i vattnet. Här är långgrunt bara förnamnet. Närmare hundrafemtio meter kan man vada innan det ens blir höftdjupt. Perfekt för en badkruka som mig. Stranden är under lågvattnet ungefär 200 meter bred. När högvattnet kommer krymper strandremsan till knappt tjugo meter och höjdskillnaden är på cirka tre meter.
Bland de stora stenarna bildas små sjöar med varmvatten. Där hittar man föräldrar med sina små spädbarn. Och överallt ser man barn springa omkring bland stenarna med plastmuggar, i hopp om att fånga en fisk eller en krabba. I det ankeldjupa vattnet har jag sett allt från stim med småfisk, till stim med större fiskar, krabbor, slamsugare och en spätta [eller nåt, fisksorter är inte riktigt mitt område].
Vi har aldrig varit med om en sådan otrolig skillnad mellan ebb och flod. När högvattnet kommer får man allt se till att värdesakerna är på säker mark… Tidvatten åt ena hållet…
… o åt andra hållet…
200
2020
