Varför plastavfallet i vår värld berör mig mer än flygets klimatpåverkan

Det är intressant det där. Hur olika och hur starkt vi känner för saker som händer i vårt samhälle. Under året som gick diskuterades flygtrafikens klimatpåverkan på vår miljö under årets alla dagar och den debatten fortsätter även i år. Det är en självklart en viktigt debatt, men jag undrar om det inte är för mycket fokus på bara en anledning till klimatpåverkan. En som faktiskt bara utgör 3-4 procent av den globala klimatpåverkan. 

Jag kommer inte sluta flyga, men väljer så klart tåg när det är möjligt. Som här hemma i Sverige. Förra året till exempel, körde vi till Lofoten. Jag ser dessutom fram emot att flygen blir miljövänligare, vilket jag är övertygad om att de kommer bli. Jag undrar bara, om inte debatten blivit oproportionerligt stor. Och onyanserad. Det är ju inte bara en sak som påverkar klimatförändringarna, utan väldigt många. För mig finns det något som bekymrar mig mer. Som påverkar mig mycket, mycket mer. Allt som förorenar vårt grundvatten, som mediciner, näringsämnen från jordbruk, plast och partiklar från plast.

Det är den senaste punkten dock som bekymrar mig mest och som upptar mycket av min tankeverksamhet nuförtiden och har de senaste åren. Ibland på en daglig basis. Plastavfallet. Den ökande mängden plastavfall i våra hav hotar att förstöra enorma naturvärden. Nya kunskaper om mikroplastens miljöpåverkan visar hur små plastpartiklar från exempelvis textilier lagras i både växter och djur, vilket också påverkar oss människor genom vår det vi stoppar i oss.

Många länder renar inte sitt avloppsvatten. Människor blir sjuka och dör till och med av förorenat vatten. Näringsämnen från jordbruk kommer ut i sjöar och hav och göder dem vilket får vattenväxter att trivas och sjöar växer igen. Stora dammar byggs längs floder då vattenkraft byggs ut och människor tvingas flytta. Kring det livsviktiga vattnet finns med andra ord många problem att lösa. WWF

Under de senaste åren har jag inte skrivit så mycket om miljö och återvinning som under bloggens tidiga år. Jag läser väldigt mycket om ämnet och ser massor av dokumentärer. Ändå känns det som att jag inte har tillräckligt med kunskap för att ge mig in i debatter. Det är ett komplicerat ämne och det finns så mycket att ta hänsyn till. Men känslan och oron över plastavfallets påverkan av vår miljö och natur har blivit så stor, att jag ändå måste ventilera oron. Men jag vill också påpeka att jag inte är någon expert i ämnet. Detta är bara mina egna personliga känslor och reflektioner.

PLASTEN I STILLA HAVET & MEDELHAVET

Jag får en känsla av illamående när jag tittar på dokumentärer och nyheter där man visar fiskar, valar och sköldpaddor med magen full av plast. Och bilderna av Stillahavssopområdet, ”The Great Pacific Garbage Patch”, gör mig nästan sjuk . Man beräknar att det i Stilla Havet finns 80 000 ton plast på ett område tre gånger Sveriges yta. 46 procent av plasten i sophögen kommer från fiskenät. Men det finns optimister och människor som verkligen vill förändra. Förra året påbörjades världens största återvinningsäventyr. En 24-årig entreprenör har påbörjat ett projekt med plastinsamling i Stilla Havet och om 20 år ska nästan alla havets stora sopansamlingar ha återvunnits. Hoppas man.

Härom dagen tittade jag på Resedokumentären med Simon Reeves i Medelhavet. Där besöker han Spanien största område av jordbruksodlingar i Costa del Almeria. Tusentals hektar av plastväxthus. Regelbundet byts plasten ut, men den gamla tas inte hand om. Några kilometer därifrån ser man förödelsen. En arkeologiskt äventyr med plastlager integrerade med jorden i marken på en till en och en halv meter. I samma område får fiskarna upp mer plast än fisk. Här, i Medelhavet, plockas varje år 250 ton plast upp, men varje dag hamnar nya 750 ton plastavfall i havet.

ÅTERVINNING I SVERIGE

I Sverige är vi oerhört duktiga på att återvinna och förbränna plast och sopor. Så duktiga att vi till och med importerar sopor. Men när man reser mycket, inser man snabbt, att stora delar av världen varken har den ekonomiska möjligheten, kunskapen eller infrastrukturen som behövs för att göra det vi gör. Helt oväntat ändå, har Indien tagit ett steg mot att hand om problemet. 2022 kommer man införa ett förbud mot engångsartiklar i plast.

När man börjar analysera hur mycket i vårt samhälle som är av plast, känns situationen ohanterbar. Mycket man inte funderar på. Nästa gång du är i matbutiken. Försök se hur många förpackningar som inte är av plast. Gå in i ditt kök och se hur många av dina köksattiraljer som består av plast. Våra bilar. Våra vitvaror. Våra duschdraperier. Våra hygienartiklar och våra rengöringsprodukter. Hela vårt samhälle idag bygger på användningen av plast.

Nej, jag har ingen lösning. Men var tvungen att ventilera. Kanske kan man begära att de stora företagen ska ta mer ansvar. Kanske att man hittar alternativa förpackningsmaterial. Själv kommer jag fortsätta göra så gott jag kan. Soppsortera, tacka nej till plastpåsar när jag kan [både hemma och på resan] och försöka handla ekologiska produkter och varor förpackade i papper lite oftare. Och fortsätta följa debatten, läsa mer och förändra mer. Inga engångsartiklar i plast från och med nu :).

Vad i vår klimatpåverkan oroar dig mest?

Foto från Packnews

ANDRA BRA ARTIKLAR I ÄMNENA FLYGSKAM OCH KLIMATPÅVERKAN 

PER GRANKVIST – FAKTA OM FLYGETS PÅVERKAN

JENNIFER SANDSTRÖM – KLIMATÅNGEST, MÅSTE VI HA DET

MAT OCH RESEBLOGGEN – HUR STOR DEL AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN KOMMER FRÅN FLYGET

VEIKEN´S BLOGG – FLYGSKAM

FAKTA OM SKRÄP, PLAST ETT STORT PROBLEM I VÅRA HAV

INDIEN FÖRBJUDER ALLA ENGÅNGSARTIKLAR AV PLAST

Translation
Last year there were a lot of discussions about the climat change and the effects of the flight traffic. It is an important subject, but for me the effects of the plastic waste effects me much more. I do beleive that we can not blame just one thing, but have to change a lot of things to get a positive effect on our climat. 

20

0

20

20